Presentation.

Namn: Karolin Fasth
Född: 1994
Bor: Norrköping (kimstad)
Familj: Mamma med familjen där!
Mål: Lyckas med alla mina planer med denna blogg. Och att få samhället rättvisare.


Jag är en 15 årig tjej som har ADHD och Asperger syndrom. Jag bestämmde mig för detta när jag verkligen insåg att samhället inte är det samma för oss med diagnoser. Och så ska jag även börja föreläsa. Men det har inte kommit igång riktigt än! Men det kommer. Jag fick mina diagnoser för 3år sen! Då allt inte har varit så lätt den tiden. Och inte innan heller. Nyår 99 så brann mitt hem ner, Juni 04 så dog min kusin, för ett år sen hände det även en massa annat!
Men liksom jag har haft det svårt innan så det blev ett extra bakslag!




Diagnoser = svårigheter

Det är så sant som sagt!
Diagnoser = svårigheter!
Det är vad det står för i mina ögon. Om man tänker på det som jag så är det mycket lättare att hantera dem.
Och vad är det för fel på att ha svårigheter? Inget. Då är det absolut inte fel att ha en eller flera diagnoser. Liksom är fan samma sak juh! I dagets samhälle så kan någon gå och säga ex "åh jag fick damp på det" eller "åh jag fick ADHD ryck". Är det moget att säga sånt? Nej det är det absolut inte! Vi som kan ha det ena eler andra tar illa upp fast vi kanske inte visar det liksom. Jag tycker verkligen att alla ska tänka på vad dem säger, i vilka stunder osv likom!
En jämförelse är typ vi säger att någon har mjäll ska vi gå och säga "jävla mjäll barn finns det".
Fa är exakt samma skit!

Första frågorna inför detta

Dem först frågorna man har inom sig är

Varför har jag detta?
Jag är väl inte onormal mot alla andra?
Hur har jag fått det?
Hur tar jag bort det?
Vad ska alla säga?


Liksom vem som helst kan gå omkring med en/flera diagnoser. Man märker av det på vissa medans andra mindre. Och som jag själ anser det, "en diagnos är ett namn på svårigheter man kan ha". Det är som sagt inte så farligt som det låter!
Och som sagt man är inte ett dugg onormal mot alla snar bara för att man har en/flera diagnoser. Man är ju samma person. Och var an onormal innan? Nej antagligen inte så varför skulle man vara det nu?
Man får det inta bara så mitt i livet utan man föds med det. Så inget man har kunnat göra åt.
Man kan liksom inte bara trolla bort det man man kan bearbeta svårigheterna man har. Som med ADHD så kan man äta medicin så är den svårigheten bort i största allmänheten!
Vad alla ska säga var jag mest orolig för. Men man ska tänka på sig själv inte dem andra. Man avgör själv vilka man vill berätta för och vilka man inte vill berätta för! Så länge inte man säger alt och sen känner att det inte är bra så. Utan arbeta sakta framåt med allt så kommer den dagen då man klarar av att berätta för världen.


Välkommen till min nya blogg!

Den här bloggen kommer jag att driva för att få alla att förstå hur det är att leva med en diagnos när man är ung. Själv är jag bara 15 år så jag vet hur det är att leva med diagnoser i dagets samhälle! , för att andra sk akunna få hjälp av någon som har svårigheter som dem kanske har. Och även sklart för alla som har ett intersse av detta. Jag kommer att försöka svara på alla frågor så gott som jag kan. Och även senare så kommer ni alla som vill att få chansen att gå på mina föreläsningar! Då jag kommer att skriva ut vart dem hålls/vart man anmäler sig! Ja, vad kan man mer säga. Hoppas ni läser och tar in infon.

//
Karolin Fasth

RSS 2.0