Svar

Från Sandra
Har bara skummat igenom din blogg lite men fastnade för det där med att du ska ut och föreläsa, har du gjort det någonting? vad fick du för respons? tycker det är skit bra i sådana fall! Har själv left med diagnosen grov fobi och panikångest i 11 - 12 år nu och det behövs mer information ut till alla människor, med eller utan diagnos! kram


Svar:
Hej, ja jag var ute och föreläste ett par gånger och folk tycket det var jätte bra faktiskt. Jag pratade om hur min uppväxt har varit och hur det var innan jag fick mina diagnoser och efter. För innan jag fick mina diagnoser så såg ju alla mig som en stökig unge liksom. Men efter så fick man ju en förklaring till varför jag var mellan golv och tak osv.
Jo jag tycker också att det är viktigt då väldigt många som träffar folk med diagnoser dagligen inte ens fått utbildning i hur man ska bemöta dem. Och dessutom så kommer alla någon gång möta en människa med en eller flera diagnos.

Kramar Karolin

Rätt så trött idag

Vaknade hos en kompis idag och fy vad trött jag är. Har dessutom glömt att ta min medicin så måste nig göra det när jag är klar här (a). Men men inatt hade jag sån panik och ångest och nästan hela dagen på jobbet igår också. Varför kan inte saker man har gjort bli ogjorda? Och typ bara vara en dröm? Hmm, om livetbara kunde vara mycket lättare visa stunder.

Vissst ja på tal om något helt annat mamma har kontaktat bokföretag och som har svarat att dem faktiskt kan tänka sig släppa min bok via dem när jag har skrivit den :D Det var lite roligt tycket jag faktiskt. Och få ut allt man vill ha ut i omvärlden. Tycker ni o den idéen då? :D

Oaktiv, men nu aktiv?!!

Har inte varit aktiv här på sjukt länge men ska försöka komma igång igen.
Har haft det upp och ner med psyket och det har varit krävande då ena dagen är allt så bra som det bara kan bli och sen vänder det på 2 sek och så sitter jag i ett hörn och gråter utan att någon ser. Hmm, har haft så många funderingar om livet så länge nu och hittar inga svar ändå men man får väll bara fortsätta och försöka hitta svaren inom sig själv?

En annan sak jag har funderat på är mina diagnoser och min problematik. Det är ju inte så lätt när man är 16 år och träffar nya människor och bara stå där och säga att man har ADHD och Asperger eller vad det än nu kan vara. Men man vill ju ändå få fram det på ett snyggt sett och ganska tidigt i ny vänskap eller vad det nu kan handla om.

Ett exempel är nog när jag skulle berätta för jobbet om allt och att jag inte kunde jobba fullt ut som sagt då jag har fått återfall eller vad man ska kalla det och fårr jobbiga tankar och bröt ihop av minsta lilla osånt. Jag bad mamma ringa dem och förklara. Och dem tycket det var jätte bra att få veta det om mig så dem vet liksom. OCh idag får jag hjälp av jobbet och behöver inte jobba fullt ut utan jag jobbar så mycket jag själv orkar med just nu och tar det lugnt resten av tiden. Nu har vi dessutom fått en ny kontors chef som jag aldrig har träffat utan hon har bara ringt mig och presenterat sig och pratat lite med mig om allt. Hon verkar jätte trevlig och kommer säkert bli en jätte bra chef och hon förstår mig också. Känns lite som om hon verkligen tar in när jag berättar det är skönt.



Medicinering.
Har börjat med Concerta igen. Fick den utskriven av min läkare i Torsdags och om 2 veckor så ska jag få en till medicin mot deppritionen. Skönt att dem kan skriva ut olika mediciner till människor som behöver det. Ocg tack gode gud att mediciner finns. Och alla som vill ha en bra medicin för sin ADHD säger jag bara en sak till och det är pröva Concertan. OCh för dem med deppritioner (mer lätta deppritioner) pröva johannes ört. Men om du äter andra mediciner så måste du bara kolla upp om johannes örten går att kombinera med din nuvarande.

RSS 2.0